Un mucha hòmber a bira hopi malu. A hib’é hospital ku urgensia i mester a oper’é. Durante operashon el a pèrdè hopi sanger. E tabatin un tipo di sanger straño; e tabatin mester di un transfushon ku urgensia. No tabatin e sanger aki den hospital i e dòkternan a kuminsá investigá ken tabatin e mesun tipo di sanger ku e mucha hòmber. Personal? Nò. Dòkter òf zùster? Nò. Mama? Tata? Nò. Su ruman muhé chikitu a ofresé. “Nò, bo ta muchu chikitu.” “Pero mi ke yuda mi ruman.” Dòkternan a kontrolá e sanger di e ruman muhé chikitu i e tipo di sanger tabata eksakto. “Bo tin sigur ku bo ke hasié?” E dòkternan a puntr’é. “Sí, mi ke skapa bida di mi ruman hòmber. Mi stim’é hopi.”
E dòkternan a pone e mucha chikitu drumi riba un kama banda di e ruman hòmber i a pasa un slan di su brasa pa e brasa di e ruman hòmber. Su sanger a kuminsá kore yena e adernan di su ruman. E mucha muhé a sera su wowo. Despues di un ratu el a habri su wowo i a puntra: “Ki ora mi ta muri?” E pober tabata dispuesto pa muri pa salba bida di su ruman, ku tantu e tabata stima.
Hesus tambe a duna Su sanger pa abo i ami, ku tantu E ta stima.